Menu

Växthuseffekten och global uppvärmning

Ordet ”växthuseffekten” har idag fått negativa konnotationer, då man med begreppet oftast avser den generella uppvärmning av planetens atmosfär som leder till negativa konsekvenser för miljön, så som att glaciärerna smälter och att allt större områden på jorden blir till öken. Egentligen är dock växthuseffekten ett fysikaliskt fenomen som är nödvändigt för människans överlevnad på jorden.

Utan växthuseffekten skulle det nämligen vara så kallt på jordens yta att människor inte skulle kunna leva där. Växthuseffekten beror på jordens atmosfär. Den värmeenergi som finns på jorden kommer som bekant från solen, som strålar sitt ljus på jordytan. Om jorden inte hade någon atmosfär skulle all den värme som kom från solljuset helt enkelt stråla ut från jordytan rakt ut i rymden igen. Tack vare gaser som finns i jordens atmosfär kan dock värmestrålningen från jordens yta fångas upp och värma upp luften i atmosfären innan den strålar ut i rymden, vilket höjer temperaturen på jorden markant. Namnet har växthuseffekten naturligtvis fått från liknelsen mellan detta fenomen och det sätt på vilket luften värms upp i ett faktiskt växthus.

Det man istället avser när man talar om ”växthuseffekten” som något negativt är den globala uppvärmning som är en effekt av människans påverkan på atmosfären genom våra utsläpp av växthusgaser. Denna gradvisa uppvärmning av jordens atmosfär har man kunnat observera sedan 1950-talet, och majoriteten av världens forskare är överens om att den globala uppvärmningen är ett faktum, och att den påverkas av människans aktiviteter. Bland annat FN:s klimatpanel menar att det med stor sannolikhet är människans utsläpp av växthusgaser som orsakar uppvärmningen. Växthusgaser är bland annat vattenånga, koldioxid, dikväveoxid, metan och ozon. De växthusgaser som människan bidrar mest till att släppa ut i atmosfären är koldioxid (via exempelvis avgaser), metan (genom vår köttproduktion) och ozon (genom till exempel kylskåp och sprejflaskor).